Jag har känt till Johan Söderberg sedan många år, men ännu
aldrig haft förmånen att få fiska tillsammans med honom. I dag var
det äntligen dags att göra slag i sak. Eftersom inget annat
strömmande vatten än Baltak står till buds så fick Johan vackert
komma upp till mig. Nästa gång får det väl bli Säveån i
stället.
Hösten har verkligen tagit sitt grepp om tillvaron.
Temperaturen vid ån tangerade knappa sju grader, stundom blandat
med lätt duggregn. Med andra inget optimalt väder för kläckande
sländor och vakande fisk. Märkligt nog var den nedre parkeringen
vid Bälteberga full av bilar, medan den övre gapade helt
tomt.
Både jag och Johan hade nog hoppats på torrflugefiske men här
gällde det att vackert anpassa sig till väderlek och rådande
förutsättningar.
Torrflugetafsen förlängdes med ytterligare åtta fot tunn
tafsspets som i sig försågs med två decimeterlånga upphängare.
Vattentemperatur och ett något högre vattenstånd än på länge gjorde
flugvalet enkelt. Här gäller det att få ner flugorna till
botten.
Våra tackel försågs med en ganska blandad mix av små, stora, tunga
och lätta mönster.

Johan Fiskar nymf intill fallet.
Vi började fiska nedströms fallet, Johan tog de båda strängarna
till höger medan jag tog dem till vänster. Det är alltid trevligt
att dela upp strömmen och fiska tillsammans, fisket blir roligare
då man kan dela upplevelsen med någon annan.
Jag kämpade verkligen hårt för att få en fisk, men tusan vad trögt
det var. Efter en stund lyckades det till slut. En fisk tog
tacklets nedersta fluga strax intill fallet. Men "fel i arbetet",
det var en öring! Visst, det är kul att fånga en öring annars men
absolut inte under förbudstid och särskilt inte då de inte borde
äta. Det var med andra ord en slumpfisk som inte förde fisket
framåt direkt.
Det blev till att göra ett snabbyte av tafs, nu med en spets på
0,11 mm i stället. Tacklets flugor byttes ut till två mindre, bruna
nymfer tillsammans med ett litet orange romkorn.
Bytet gjorde succé, genast nappade två regnbågar på romkornet
precis framför nacken. Tillskillnad ifrån sommarståndplatserna hade
fisken nu ställt sig i lugnvattnet nedanför skumsträngarna.
Fiskades flugorna i extremt långsam drift så tog ofta en fisk. För
min del tog ungefär varannan fisk på romkornet, dock ingen gammal
fisk.

Johan håvar en båge som just tagit ett
romkorn.
Även Johan krokade på ett gäng fina bågar på sina smånymfer.
Fisket fram till lunch var faktiskt ganska bra. Vi krokade och
drillade fisk mest hela tiden. Jag lyckades även kroka ytterligare
en öring, som tillskillnad ifrån den förra inte hade mörknat
ännu.

Fortfarande händer det att öringen tar en liten
nymf.
Efter lunch var det dags att göra ett nytt försök på de nedre
sträckorna. Eftersom vädret klarnade något hoppades vi snart hitta
en vakande fisk. Men säsongen är långt gången och på
ytan syntes endast ett fåtal sländor under dagen. Johan
lyckads emellertid kroka en verkligt fin fisk som stod i skydd
under en liten buske strax uppströms bron. Situationen var
verkligen svår och ställde stora krav på såväl kast som
presentation. Fisken tog en liten fridriftande Copper John i
storlek 18- Vackert Johan!