Kort resumé över veckan som varit.

Veckan har hittills varit fantastisk, jag har tydligen fiskat mer än jag hunnit med att uppdatera bloggen. Nåväl, till att börja med så skrev jag tidigare om årets sista dag vid öringån, jag ljög.
Inte medvetet, men faktum är att det återstod ytterligare några dagar av säsongen att fiska. Och nu blev det så att jag kunde åka ifrån jobbet någon timme tidigare än normalt varav ett riktigt säsongsavslut kunde göras den 30/9.
Vid ån hade jag hade hoppats på att få se fisk vaka vid något av lugnpartierna, men jag skulle dessvärre bli besviken. Ett par "tröstfiskar" försökte lätta upp stämningen, men skrämdes så fort min fluga landade i dess närhet. För närvarande är vattenståndet ganska lågt och fisken är mer lättskrämd än annars. Till slut hittade jag ett par fiskar som vakade i ganska täta intervall i den så kallade järnvägshöljan. Med lite flyt, mycket tålamod och naturligtvis en bra flugdrift lyckades jag lura upp båda till min torrfluga. Den först krokade mätte drygt 30 cm medan den andra var något kortare.
Trots segt fiske var det ändå skönt att komma ut till ån en stund, mest bara för att "andas" tror jag.

Under veckan har jag även haft äran att få instruera Emelie och Tobias i Baltak. Meningen var att de skulle lära sig den supereffektiva tjecknymftekniken samt fridriftande torrflugepresentation. Till en början var de av naturliga skäl något skeptiska till tjecknymfmetoden. Detta eftersom de ofta sett tekniken utföras genom monotont nötande med tunga flugor. Men efteråt berättade dem att de faktiskt gillat tekniken och att den inte alls var lika tråkig som de först trott.
Jag förstår mycket väl om det finns delade meningar om denna teknik. Många använder extremt förtyngda flugor i kombination med en rejäl nappindikator och tror sig fiska "tjecknymf". Men metoden grundar sig tvärt om på att man använder lättdressade flugor med hög densitet i kombination med en tunn tafs. Det är med andra ord en fin teknik som kräver stor förståelse för både insekter, strömmande vatten och fisketeknik. Under dagen bjöds vi också på ett hyggligt torrflugefiske efter vakande regnbåge. Emelie lyckades nästan få upp halva åns bestånd till sin fluga, bra gjort!
Sammanfattningsvis hade vi en mycket trevlig dag tillsammans vid ån. Båda hanterar nu såväl tjecknymfmetoden som fridrift torrflugepresentation, två viktiga tekniker för det strömmande vattnet. Tack för en trevlig dag Emelie och Tobias!

I dag har vädret varit helt fantastiskt och det gick helt enkelt inte att låta bli att göra ett återbesök till Baltak. Eftersom det redan vid morgonen var fullt av fiskande vid ån så valde jag och Petri att börja fisket vid zon 6. Ett beslut som snart visade sig varit riktigt dåligt, vi såg inte till en vakande fisk på hela sträckan. Därför gick vi tillbaks och fortsatte att fiska på zon 2 och 3 i stället. Vid storstenarna, strax nedströms pilarna, hittade vi 4- 5 sporadiskt vakande fiskar, men att få upp dem till en torrfluga verkade svårt. Därför bytte jag till en SS-nymf som presenterades genom korta uppströmskast och påföljande fridrift. Jag gillar tekniken mycket, dels för att den är klassisk men också för att den är spännande att utföra.
Nedanför trädet som ligger tvärs över ån krokade jag i snabb följd två fina bågar. Huggen signalerades av att tafsen plötsligt sjönk eller bromsades upp.

Fasanstjärt- och SS-nymf samt en cdckläckare var flugorna för dagen

Efter lunchtid skulle det åter vara dags att ge zon 6 en chans. Under hela förmiddagen hade solen värmt upp ytvattnet och omgivningarna och läget nu var helt annat. Överallt sågs flygande insekter ovanför vattenytan och vi var helt säkra på att snart hitta en ätande fisk. Det dröjde inte många steg in i zonen förrän den första regnbågen visade sig. Vakintensiteten intensifierades samtidigt som vi försökte klura ut varifrån  den bäst skulle fiskas ifrån. Trots att den ständigt vek undan ifrån både fluga och tafs så lyckade Petri ändå tillslut lura den på en SS-nymf. Tafssträcket var tydligt och fiskar man på samma utmanande vis som Petri gjorde så kan nymffisket ge samma tillfredställelse som torrflugefiske.

Petris båge föll för en SS-nymf

Även jag lyckades kroka ytterligare ett par fiskar längst kanten på en liten F- fly. Inga av dem var särskilt stora, men båda var stridbara fiskar som gått länge i ån. Den ena av dem gick fast i en bråt på andra sidan efter en stunds drillande.
Vid tvåtiden började ljusa sporrsländor att kläcka i ån. Efter någon timme var kläckningen tämligen intensiv och överallt kom de ljust olivefärgade sländorna guppandes på vattenytan. Fisken fattade snart galloppen som genast satte i gång att vaka. Avslutningsvis valde vi att göra ett försök på de fiskar som vakade ovanför Bälteberganacken. Platsen är antagligen en av de mest fiskade av alla platser i hela södra Sverige. Därför var det också extremt svårt att lura upp dem till någon av våra torrflugor. Efter en stund av idogt iakttagande kunde vi till slut se vad det var som fisken tog. Nej, det var inte de färdiga sländorna utan kläckarna som togs. Petri lyckades kroka två av dem på en liten cdckläckare med en tunn bindtrådskropp.
En underbar dag i baltak med torrflugan och SS-nymfen som vapen.

Vid tvåtiden fick Sporrsländorna fisken att börja vaka.