Måndagen var egentligen fullspikad av diverse jobb och
föreberedelse inför den annalkande USA-resan. Men efter ett par
timmar framför datorn fick det vara nog. Jag ringde Martin som
givetvis inte var sen på att haka på en sväng till Åsen.
På väg upp visade tempen modiga 9 grader och hoppet om kläckande
fjädermygg och vakande fisk väcktes.
Bastugölen låg som en spegel och nästan överallt vakade det fisk.
Flest antal individer höll till inne i parkeringsviken, vissa av
dem patrullerade bara ett par meter ut ifrån kanten.
Martin hade inte dykt upp ännu så jag hade all tid i värden att ta
det lugnt och njuta av vakkalaset. Så sker det där som man aldrig
läser om annars. En kalldimma sveper in över sjön och släcker ner
all aktivitet. Jag har upplevt liknande fenomen en gång tidigare,
vid Henrys Fork i Idaho USA.
Vakaktiviteten var som bortspolad och det blev till att
blindfiske i stället. Redan hemma hade jag bestämt mig för att
fiska med fjädermyggpuppor, inget annat.
Då Martin dök upp någon timme senare hade jag inte känt ett enda
hugg.
Borde kanske bytt till något annat, exempelvis en bagge eller en
husmask fiskad nere vid botten. Men jag hade bara fjädermygg med
mig så det fick bli till att nöta på.

Tafsen indikerar nappet vid fiske med
fjädermyggpuppor.
Vid lunch började ett par fiskar att vaka inne i djupviken, på
andra sidan parkeringen. Ytan bröts resolut och det såg ut som att
de tog färdigkläckta fjädermygg.
Jag försökte med en "Suspender- buzzer" ett tag men inget
hände.
Efter att ha bytt tillbaks till dem sjunkande fjädermyggpupporna
så kom äntligen hugget. Helst hade jag berättat om det försiktiga
nappet, hur tafsen plötsligt men knappt märkbart stäckte till då
fisken nappade. Men sanningen är att den nästan ryckte spöet ur
näven på mig då den tog.
En vacker båge som bjöd på en ordentlig fight före jag väl lyckades
landa den.

Regnbågen bjuder ofta på spännande
fiske.
Även Martin hade turen på sin sida och lyckades kroka en båge,
just som flugan var på väg att lyftas till nytt kast. Även hans
fisk var en gammal båge som bjöd på hyggligt motstånd. Härefter
fortsatte fisket att gå trögt, något enstaka napp och en tappad
fisk för Martin, men inget mer.

Martin håvar en vacker vinterbåge i
Bastugölen.
Trots trögt fiske så var det ändå skönt att komma ut några
timmar före det var dags att sätta sig vid datorn igen.
I morgon skall jag besöka ett gäng killar på Astrazenica i
Göteborg. Det blir flugbindning hela kvällen och det skall bli
"superkul".
Sedan är det äntligen dags för höstens stora händelse. På fredag
morgon lyfter planet till New York. Där skall jag hälsa på min
kompis Ted i en vecka. När jag kommer hem lovar jag att ge en
detaljerad resumé om hur fisket och resan varit. Till dess, skit
fiske!!