Under en tid har det varit omöjligt att komma in på hemsidan. Det beror tydligen på att servern som sidan varit kopplad mot inte har fungerat. Nu ska dock problemet vara löst, hoppas jag i alla fall.

Här kommer två blogginlägg som jag skrivit tidigare, men som inte gått att lägga in.

För mig är Danicafisket årets stora höjdpunkt. Vanligen börjar kläckningarna först i Halland, därefter följer åarna i Västra Götaland och sist klubbåá på höglandet. I den senare kläcker sländorna vanligen först efter 15/6. I år då allt har varit senare än vanligt pågår faktiskt kläckningarna fortfarande!

Av den anledningen skulle det bli ett besök på klubbåa´s mellansträcka. Trots att ån här är ganska grund så finns det ändå en hel del hyfsad öring, därför var mina förväntningar ganska höga.
Sträckan börjar vid landsvägsbron och sträcker sig upp till "traktorvadet". Vi kallar platsen så eftersom hjulspåren efter skogsmaskinerna som "städade" upp efter stormen Gudrun fortfarande finns kvar.

Ån står i sommarskrud, här och var vakar öringar efter Danica.

Eftersom jag aldrig tidigare (under 15 år) utforskat vad som döljs under landsvägsbron skulle det i dag bli dags att göra det.
Väl under bron infann sig snart en känsla av att vara innestängd i en gammal fängelsehåla. Ifrån taket hängde droppstenar och lukten av fuktig sten påminde om farmors jordkällare.
Märkligt nog fanns här inte mycket fisk, bara en liten öring som glupskt tog min Danica. Men längs ena kanten hittade jag rejäl djupgrop som borde utgöra en perfekt ståndplats. Jag får helt enkelt undersöka brovalvet och gropen vid senare tillfälle, för vem vet kanske väntar där årets storöring?

Danican, vår största och kanske vackraste dagslända.

Hur var det med Danicor då? Jo dom kläckte, inga mängder men ändå tillräckligt många för att flera öringar skulle vara intresserade.
Jag lyckades kroka flera stycken, varav de tre första var av större format. Alltså över 35 cm vilket bedöms som hyggliga fiskar i den här ån. Dessvärre lyckades jag tappa dom före håvning. Strunt samma, det var spännande att lura upp dom till torrflugan i alla fall.

Några av öringarna mätte över 32 cm....

Under veckan har vi även haft ungdomsläger på Hökensås. 14 stycken glada ungdomar i åldrarna 11- 17 år samlades under fyra fullspäckade dagar med flugfiske på schemat.
Det är särskilt spännande att få träffa dom som varit med tidigare. Dom växer och blir allt större för varje år som går. Fisket i sjöarna var högst varierande, ömsom bra och ömsom dåligt.

Merparten av fisken togs med flytflugor fiskade med sjunklina längs botten. På vattenytan syntes den stora "Phryganea grandis" kläcka men trots det så vakade ändå inte regnbågarna.

Flera av grabbarna fick med sina egenhändigt bundna flugor sina första flugfiskade regnbågar under lägret.
En särskilt minnesvärd händelse var då Harald fångade en verklig storbåge i Bältebergapolen. Dom flesta i gruppen hade valt att åka hem med Martin och Pontus, kvar fanns bara några verkligt hängivna.
Harald som drömde om att fånga en "storbåge" visste att chansen till det var störst i Baltak.

Beväpnad med en rejäl bäcksländenymf i storlek 8 smög han sig ut längs polens nacke. Storfisken skulle stå mot andra sidan, det visste han sedan tidigare. Några kast senare hände det han väntat på. Tafsen sträckte, signalerade napp. Sekunden senare svarade Harald med ett snabbt mothugg. Ifrån djupet svarade några tunga knyckar, till en början lite lojt nästan sävligt. Kampen mellan Harald och bågen varade en bra stund, utgången kunde nog ha slutat hur som helst. Men den här gången förlorade fisken, och Harald var världens lyckligaste.

Harald med sin jättebåge från Baltak