Under de gångna veckorna har arbetet med Fly & Tie färdigställts, åtminstone har jag hela tiden trott det. Men efter att man trott sig vara färdig med allt så inser man att tidningsarbete påminner om att bygga hus. Då väggar, tak och golv ligger så återstår ytterligare lika många arbetstimmar före man är klar. Det ska sättas in lister, målas och fixas med sådant som man inte hade en aning om ens existerade. Att skriva en ledare har jag tidigare aldrig gjort och jisses vad allvarligt livet plötsligt kändes.

En hel del annat har också hunnits med, till och med eget fiske. Jag har passat på att nyttja eftermiddagarna efter att jag har tröttnat på att skriva. Havsjön ligger farligt nära kontoret och brukar normalt bjuda på bra senhöstfiske. Fast för egen del har inte sjöfisket riktigt nått upp till mina högt satta förväntningar, åtminstone har jag inte kunnat fiska på det vis som jag helst vill. Så här på senhösten infinner sig en slags fiskemättnad som tillåter en att vara en smula finsmakare. Just nu är inte sjunklina något alternativ, det är naturligtvis inget fel med att göra det, det är bara det att jag just nu inte lockas av att fiska med en sådan. Däremot ägnar jag gärna timmar att strosa runt sjön i väntan på att få presentera antingen en torrfluga eller en hängande fjädermyggpuppa intill ett vak. Det är just där som problemet har uppstått, det har nämligen inte vakat särskilt mycket då jag har varit ute.

Fisket och naturen runt Baltak lockar mest just nu.

Men visst, en del fisk har det ändå blivit på torrfluga, mest på en svart streaking caddis presenterad genom rörligt fiske.
Då har fisket i Baltak varit desto bättre och trots högvatten så har det till och med fungerat med torrfluga!
I måndags lämnade jag kontoret redan vid halv tre för att göra ett försök i Baltak. Före jag kommit fram till ån tog jag ett ganska djärvt beslut, nämligen att inte byta till någon annan teknik förrän en fisk hade fångats på torrt.
Vid å-kanten på väg upp mot fallet såg jag två nattsländor, vilket var ett bra omen med tanke på mitt mål. Trots att ingen fisk visade sig ute i strömmen så knöt jag ändå på en rödbrun "Elk- hair caddis" i storlek 12, en fluga som blivit lite av en favorit nu under hösten. Redan vid andra driften vakade en liten regnbåge efter torrflugan. Ett par försök senare så tog den igen och denna gång lyckades jag till och med kroka den. Det var verkligen inte någon av åns större individer, men ändock en torrflugefisk.

Inte särskilt stor, men den tog på torrfluga!

Efterkommande timma ägnades till nymffiske, jag testade både med smått och stort utan någon större framgång. I fredags blev det nytt läge att göra ett försök, dagen därpå skulle jag nämligen instruera årets sista gäng vid ån och ville veta vad som fungerar bäst just nu. Svaret var tämligen enkelt, smått med orangefärgade metallskallar samt romkorn. Sträcka ett levererade bra, likaså sträcka två där jag sedan stannade.
Lördagens fiske blev en verklig fullträff, förmiddagen ägnades till flytstreamers vilket inte alls fungerade så bra som jag hade hoppats på. Vi hade en del fisk som följde efter våra flugor men utan att ta. Däremot bjöd eftermiddagen och kvällen ett desto bättre fiske det var nästan helt galet bra. Flugan för dagen var tveklöst romkornen, med andra ord verkar vintersäsongen nu ha satt igång på allvar.

All öring är nu fredad och måste återutsättas.

Vattennivån har ökat ytterligare något, men eftersom vattentemperaturen i går visade 7,6 grader så är fisken riktigt aktiv. Noterbart var att killarna under lördagen trots högvatten såg några vakande fiskar på sträcka ett och två. Antagligen var det fjädermygg eller gröna stritar som fisken tog för något annat syntes inte till.

I torsdags hade jag också förmånen att instruera ett mycket trevligt gäng i flugbindning, från Scania i Södertälje- tack för en mycket trevlig kväll killar!